Söndagkväll och jag är full av känslor. Full av nyfikenhet, rädsla, osäkerhet och förtjusning. Det känns kul med nytt jobb, men samtidigt är jag rädd och osäker på allting som kommer hända runt omkring. Hur får man vardagen att fungera? Dagistider? Vab-dagar? Ja, allting bara snurrar nu och jag känner mig som en värdelös mamma.

Jag VET att jag inte är en dålig mamma som jobbar mer och låter mitt barn gå mer hos dagmamman men jag kämpar sjukt mycket med den känslan just nu och det känns konsigt. Jag har aldrig velat vara den där mamman som lämnar runt sju och hämtar runt fyra, men nu kommer tyvärr Saga kunna få såna dagar ibland. Och just nu, för första gången någonsin är jag är glad att Mattias börjar sent, för den här veckan är det han som lämnar henne vid tjugo över sju. Det känns annorlunda för oss alla att Saga blir lämnad av pappa. Jag tror hon ser fram emot med, hon skrattade på det där sättet bara hon kan när vi berättade det och titta på mig och upprepade att hennes pappa skulle lämna henne.

För att sammanfatta allting kan man säga att vi från och med nu kommer leva ett helt vanligt Svensson-liv lite till och från med start imorgon.

Hur som helst, imorgon börjar allvaret för mig.. Jag kommer ha mindre lediga dagar och kommer jobba som en vanlig människa betydligt oftare än nu.

Nu är det puss och godnatt för idag, klockan ringer 06 imorgon, hujedamej!

 

T

7 februari 2010 22:45

Det kommer gå jätte bra min vän. Lyc ka till! :)

 

Milla

7 februari 2010 22:56

Jag vet inte om jag har missat något,men det har jag säkert. Har du bytt jobb eller bara tider?
Hoppas att allt gårsom du vill.

Kram

 

lynn

8 februari 2010 10:20

vad var det för jobb nu igen? har du slutat helt på donken nu då? lycka till! kram

http://wisewords.blogg.se

 

B

8 februari 2010 20:27

Det kommer bli så sjukt bra! Saga kommer bestämt inte ta skada och du måste se till att mammahjärtat inte gör det heller! Kommer bli galet bra för dig när du kommer in i det :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...