Jag vill bara säga TACK till alla underbara människor som hela tiden ställer upp för mig. Som hela tiden hjälp mig med både det ena och det andra.

Just nu bor jag hemma hos min underbara mamma och familjen, och som vi alla redan vet - har man en gång flyttat hemifrån så ska man inte hem igen! Det går faktiskt över förväntan bra men klart att vi har våra stunder.

Jag spenderar även mycket tid hos min fina moster och världens bästa Micke. Dom ställer upp på mig hela tiden, det spelar ingen roll om det är natt eller dag. Det spelar ingen roll om dom har en dålig dag eller inte. Dom har hela tiden en skopa kärlek och omtanke över till mig.

Sen ska jag verkligen inte glömma alla som gett mig massa möbler & annat sista tiden. Mormor fick för sig att hon inte skulle ha vitt i vardagsrummet längre och jag fick ta tvbänken, bordet och några vägghyllor. Jag hittade lite grejer på Blocket och ringde pappa och frågade om han inte kunde ta dra iväg och hämta fyra köksstolar och en soffa till mig, vilket han självklart gjorde och så fick jag dom möblerna av honom. Idag fick jag en kamera av Sara & Crippa som bara låg där hemma och skräpade och imorgon ska jag dit och hämta en servis och en hög med glas.

Och både mamma & Veronika hittar smågrejer titt som tätt som dom undrar om jag vill ha, annars slänger dom det och det är mer eller mindre förbjudet att slänga saker nu :) 

I fredags när telefonen ringde så svarar mamma och kvinnan i andra änden presenterar sig som Barbro och berättar att hon mammas döda katt hos sig. Mamma förstår ingenting och berättar för Barbro att hon har ingen död katt, men efter några sekunder får mamma mer och mer klarhet i det här telefonsamtalet och Barbro har plockat upp en död katt på motervägen utanför Bålsta och tagit med den till djursjukhuset i Västerås där hon och personalen tillsammans listat ut vad det stod i kattens öra. Dom slår in det på datorn och får fram att katten heter Nisse och att Liselotte är ägare.

Det är det tredje samtalet jag fått i mitt liv, som handlar om att något av våra djur dött. Och det här var minst lika jobbigt som dom andra två.

Älskade lilla Nisse är död. Förstår ni, död. Han finns inte mer. Han var ju verkligen en av dom bästa katterna som gått på ett par tassar. Så personlig, så snäll, så mysig. Så otroligt underbar med barnen. Nisse trampade rakt in i mitt, och många andras hjärtan samma dag som jag hämtade hem honom för ungefär tre år sedan.

                      Fina Nisse nerbäddad i lådan                                   Nisses grav

I helgen fick jag veta en sak som gjorde mig så oerhört förbannad, arg och ledsen. Egentligen vet jag inte varför ... Det här gjorde det ännu mer klart för mig, den här människan är inte normal. Den här personen har inte ett normalt tankesätt och verkar absolut inte kunna se sina egna brister.

Jag hatar att det kunde påverka mig så mycket som det gjorde, jag har försökt blogga om det sedan i söndagskväll men det har inte gått. Jag har inte kunnat sansa mina ord och mig själv. Jag är inte ledsen och arg som personer, det är ingenting som påverkat mitt humör på det sättet, men jag känner mig ledsen och förbannad för att den här personen inte verkar se sina misstag och brister, kanske egentligen känner lite mer frustration än någonting annat.

Jag klarar inte personer som höjer sig själva till skyarna och klankar ner på andra människor för någonting dom gör, som man själv gjort precis lika dant.

Snälla någon, skjuuuut miig !

Ibland undrar jag verkligen hur jag tänker.. Det är faktiskt så att jag måste skratta lite grann åt mig själv, finns inget annat alternativ =)

Idag är det dags för Bålstas treor att få springa ut, det är idag det händer. Det är idag alla har vita kläder & kostym, blommor & gosedjur runt halsen och champangeflaskan i handen. Det vimlar av folk i centrum, alla går med blommor i handen, alla är uppklädda och har ett stort leende på läpparna, på väg ner mot skolan där deras stjärnor gått i tre år. Dom är stolta över sina barn, barnbarn & vänner som idag äntligen ska få ta studenten.

Jag blir full av känslor när jag ser alla blommor, alla blågula band och alla vita klänningar. Jag njuter så mycket med dom här människorna, och känner mig så glad för deras skull. Att deras dag är här, för min var den absolut bästa och det vet jag att dom här också kommer känna.

Jag är verkligen så full med minnen & känslor.. Jag minns hela dagen i detalj och skulle inte vilja göra om någonting, den var så jävla bra och jag hade så otroligt roligt från morgon till natt.

GRATTIS alla studenter 2010! Njut nu, för det här är verkligen er tid :)

Idag är det första juni och officiellt sommar =D

Känns ovanligt bra och nästan en aning stort. Jag har laddat för sommaren 2010 länge nu och känner på mig att den här sommaren kommer bli bra. Egentligen undrar jag hur jag kan känna så med tanke på att jag ska jobba hela sommaren, för första gången i hela mitt liv. Vuxenpoäng? Ja, det tycker jag nästan!

Saga är ialla fall långledig i sommar och det känns jätte bra. Hon får sommarlov på riktigt. Hon kommer få mycket pappa-tid och även massor med mormor-tid. Dock inte alls lika mycket mamma-tid, men jag jobbar ju inte dygnet runt så vi hinner :) Jag är ledig på helgerna och förhoppningvis blir det inte monsterlånga dagar på jobbet.

Imorgon är det två, bara två månader kvar tills jag får min lägenhet. Nu tänker ni - shit, två månader är hon inte klok? Det är ju jätte lång tid. Men jag tycker det känns som ganska snart, den här våren har bara sprungit förbi mig, jag har inte hunnit med. Tiden springer fram och snart är det jul och nyår, igen! Jag längtar efter lägenheten, få måla och fixa någonting alldeles eget. Jag känner att det kommer bli bra, jag är dock rätt delad om hur det ska möbleras och inredas men jag har tid på mig. Hur det än blir så kommer det vara mitt & Sagas ställe, där det även kommer ingå två katter, vår underbara Pottan och vår galna kattunge Tussilago.