Herregud, låt december ta slut NU. När jag tänker efter så har december till största del bestått av sjukbaciller hemma hos familjen Hallberg på Åkervägen.

Nu har jag tröttnat. Jag orkar inte mer. Jag börjar ta slut på sätt och vis. Mitt tålamod för sjukdomar börjar tryta!

Det är dåliga magar, feber, kräkningar, febertoppar, snoriga nasör & hosta som bråkar. Och för att krydda det hela lite extra spökar Sagas eventulla bråck då och då.

Saga är den som stått för dom flesta sjukdagarna, men sista dagarna får jag skylla på mig själv då jag inte sammarbetar med jag över huvudtaget! Natten mellan söndag och måndag skrämde jag mig själv ordentligt, jag chokade Saga och jag tog andas ut Mattias. Jag svimmade gång på gång och kunde ha slagit ihjäl mig på badkaret. Jag skrattar mig lycklig att det gick så bra som det ändå gjorde.. Men ingen normal människa svimmar flera gånger på rad, ambulansen var här på en liten stund och någon timme senare befann jag mig på akuten i Enköping. Jag kan svära på att jag mått bättre, jag lovar att jag är snyggare utan svullnader och blåmärken. Jag lovar att jag klarar mig fint utan feber i kroppen och jag uppskattar en normalt fungerade mage betydligt mer än att inte få behålla någonting. Många frågar sig: Är hon med barn?  Och mitt svar på den är: Nej! Bra, nu har vi gjort klart det.

Och vet ni, pricken över i:t just nu är att jag inte är den ända som är dålig på Åkervägen just nu. Saga har ont i magen och en smula feber, igen.

Kan jag få be om ett under? Eller kan jag i alla fall få be om en vuxenkväll i soffan med cheddarpopcorn och One Tree Hill? Alltså, en kväll utan att Saga vaknar tre gånger innan 22.30

Håll era tummar för en sån kväll idag, jag har laddat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...