Det drar ihop sig.. På torsdag ska vi till läkaren för Sagas tokiga snippa/ljumske och jag har varit ganska cool med det fram tills typ idag. Herregud, min skrutta har någonting där som absolut inte ska vara där.. Nu tror dom att det är ett bråck och det är lätt åtgärdat, så egentligen ingenting att oroa sig för. Men jag är inte mer än en harig mamma med ett stort, oskyddat mammahjärta, klart man hinner tänka sjuhundra elva knäppa tankar om allt och inget. Hur många gånger har jag inte kommit på mig själv med tanken "tänk om.."? 

Jag vet exakt hur töntig jag är, jag behöver ingen som tillrättavisar mig och jag behöver absolut inga "det är ingen fara med Saga, det kommer gå så bra så", för jag vet att läkarbesöket kommer gå hur bra som helst, min skrutta kommer vara världens bästa och hon har ingen döende sjukdom så allting kommer gå hur bra som helst! :) Jag är bara en smula överbeskyddade ibland och självklart hoppas jag, precis som alla föräldrar, att ens barn klarade sig ifrån allt vad sjukdomar och tokigheter är! 

Jag återkommer på torsdag!

 

Nettan

14 februari 2011 22:19

Jag kan precis förstå dina hispiga nerver, inget töntigt alls. Mina tankar är med er på torsdag! <3

http://tankerummet.blogg.se

 

Veronika

14 februari 2011 22:25

Du har all rätt i världen att nojja, de är ditt barn!!! Ja förstår dig totalt!!! Fråga mignsom skrev avskedsbrev till mina barn och man innan ja opererades:) puss tänker på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...