Jag behövde inte mer betänketid än såhär.. Lösenordet är bytt och det är bara mina absoluta bästa vänner och dom absolut närmaste som fått det, med andra ord kan vi sammafatta det med att dom som fått löseordet får plats på typ en hand.Det känns mer lagom och bra i mitt hjärta.

Som jag har längtat och väntat. Som jag sett fram emot det. 

Jag har längtat och sett fram emot det ända sedan.. Jag vet inte när? Långt innan det ens fanns i tanken att det skulle bli av.. Jag har väntat på att få åka tillbaka ända sedan förra gången jag var där. 

Nu är det äntligen dags för shopping på riktigt igen.. Jag ska få shoppa loss i Ullared, snart.. Det är inte ens en månad kvar tills det är dags. Jag är glad och ser fram emot det så himla mycket :)

Inte nog med att det ska bli massor av rolig shopping, det ska bli så underbart med kvalitetstid! <3 

Jag är laddad till tusen och längtar till den fjärde mars :)

Än så länge har jag inte bestämt mig, men jag har lite tankar på att byta lösenordet på min blogg igen och sen inte dela med mig till någon. Jag hittar inte rätt ord för att beskriva känslan i mig när människor ber om lösenordet och jag delar med mig av det och sen visar det sig att dom endast ville ha det för sin nyfikenhets skull. 

Jag kräver inte att ALLA ska kommentera alla inlägg jämt och ständigt, för det är jag själv urusel på.. Men jag bara får en känsla av att ni är några som egentligen inte bryr sig så mycket om själva innehållet i inlägget eller om mina känslor, ni var bara väldigt nyfikna på att få läsa. Ni tyckte det var intressant med låsta inlägg och jag tycker det är läskigt.. Att ni låtsas vara mina nära & kära, men utan ett ord när jag faktiskt behöver ett.

Hur som, det visar sig om jag byter eller ej.. Och då är det meningslöst att be om det. 

Imorgon är det dags igen.. Nu ska jag sluta tugga mat för en tid, imorgon åker nämnligen Allevo produkterna fram igen! 

Jag är allt annat än laddad men det måste hända någonting! Jag börjar bli less, på riktigt. Det är bara jag som kan göra någonting åt det och det handlar inte om att motivationen ska hitta mig, snarare tvärtom.. Jag måste hitta den och jag vet att den finns där inne. Jag hittar den ganska enkelt när jag väl har tagit ett beslut. När jag stod på Obbe idag tog jag mitt beslut om Allevo, och vet ni vad min belöning är? Att jag slipper Obbe! Och det är mycket värt, vill jag lova.. Jag är SÅ förbannat trött på Obbe, jag har nästan lust att slänga ut honom men är rädd att jag kommer förtränga honom då och då tappar jag nog bort Allevo till slut också och det vore ju dumt :) 

Lycka till på mig, jag kan och vill det här.. Heja heja :)