Saga vecka. Mamma vecka. Det här är en vecka full av pussar, pyssel och trots.

Jag har kommit på en sak som får mig att överleva en vecka utan min dotter. Varje måndag varannan vecka kliver jag in på Humlan strax efter fem och hör direkt Sagas små tassande fötter närma sig hallen, hon kikar ut genom dörren till lekrummet och då.. Då lyser hon upp, ögon tindrar kärlek, hennes mjuka röst extra full av lycka ropar mamma och sen springer hon, hon springer rakt in i min famn och kastar sig om mig. Hennes armar och ben slingrar sig runt mig och hon bara myser. Och om det är möjligt så smälter mitt hjärta ännu lite mer för den här lilla flickan som är så lycklig över att få se sin mamma igen. Hade jag varit fyra år, precis som Saga, så hade jag betett mig lika dant. Vi är på samma nivå, vi känner samma glädje. Vi är lyckliga och hela, tillsammans igen. Jag pussar och bekräftar henne till tusen och bara älskar henne mer än livet. Som alla dagar.

Varje kväll innan hon somnar berättar jag att jag älskar henne och hon kryper ännu närmare och säger "jag älskar dig, mamma" och vi somnar fulla av mor-&-dotter-kärlek och två hjärtan som ler ikapp.

Tack, till jag vet inte vad, för att jag och Saga hör ihop. För att vi är mor och dotter tillsammans.

 

Mimmi

1 december 2011 05:10

Det är nog egentligen ingen tröst till dig, förstår att du måste längta ihjäl dig. Men jag var ett varannan vecka/varannan helg barn hela min uppväxt och jag skulle aldrig vilja ändra på det! Det var alltid så underbart att få träffa mamma eller pappa, jag fick en massa ensam tid och det var bara bus. Jag kände mig alltid så älskad och omhändertagen av båda, dom hade båda ett rum till mig och kläder. Jag funderade ofta på om jag hade haft det lika bra om dom varit gifta istället.
Vi är ju lika gamla, jag är 24 nu och jag tjuter fortfarande "Mamma!!" varje gång jag ser henne :) Det slutar man nog aldrig med!

http://kiminostyle.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...