Direktlänk till inlägg 21 januari 2013
Sista veckans nyckelord - Frustration. Vanmakt. Ilska. Irritation.
Tårarna rullar nerför hennes kinder, hennes blick ber för glatta livet, hennes söta läppar bildar ett hjärtskärande nej och jag får tvinga. hålla fast. kämpa emot. Det är då mitt sköra mamma-hjärta dundar i golvet och går i miljoner bitar, det är då jag får anstränga mig för att rösten ska bära, det är då jag tittar på henne med jag-älskar-dig-mest-i-hela-världen-och-jag-sviker-dig-aldrig-blicken.
Jag är så trött väntrum, läkare, pluppar, konstiga sjukdomar, mediciner, nålar, apotek och jag vet fan inte allt.
Vadå, varför då - är vad ni tänker nu. Ni har varit hos läkare två gånger sista veckan.
Näej, det må inte vara mycket. Jag vet, jag förstår & är fullt medveten om alla dom som har det värre, men det här räcker för att mitt hjärta ska skrika -neej, det räcker nu! Ge oss ett år utan Akis, blod & sprutor. Snälla? Dagarna, veckorna & åren tickar på och jag måste tvinga min dotter på konstiga läkarundersökningar och provtagningar mot hennes vilja, varje gång försöker jag förklara och få henne att förstå varför, men puh. Det är svårt. Det är knepigt. Jag vill välja mina ord. Jag vill inte få henne att tro någonting tokig.
Och än är det inte slut. Men mitt hjärta, min själ & mitt samvete mot det finaste jag har vill inte mer. Jag avskyr att se henne så besviken, jag gillar inte att behöva känna hennes tårar mot min hals och hur hennes lilla kropp skakar i min famn. Det är inte rättvist. Sist vi checkade ut från Akis trodde jag vi var klara med konstigheter men icke. Ge mig kraft att orka köra över hennes vilja, stå emot hennes tårar och tvinga henne till det där nödvändiga.
Två läkarbesök till är inbokade, sen kan det väl vara ordning och reda på vår blonda, rara & fina lilla kråka. Snälla?
Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...
Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...
Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt. Vem är du? Vad kommer...
Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud. Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig. Det ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|