Alla inlägg under juli 2015

Av Marlie - 11 juli 2015 23:27

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. 

Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. 


Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, under ruggiga omständigheter. Under omständigheter som absolut inte får hända. 



Först hoppades jag att jag skulle kunna mörka det för min åttaåring men jag insåg snabbt, det går aldrig. Det kommer med stor sannolikhet pratas om det i skolorna efter sommarlovet.

Det pratas om det, det skrivs om det, det är på tv. Det är överallt. Det är så mycket överallt.

Vem skulle jag vara om jag lät henne höra, läsa eller se det någonstans ute? Jag är en större mamma än så, jag vill inte skydda mitt barn mot världen, jag vill lära mitt barn handtera och tackla livet. Jag berättade och nu...


.. är min dotter i tusen bitar, trasig, splittrad. Hon förstår inte, hon grubblar. Hon tänker och känner, mycket. Alldeles för mycket. Alldeles för starkt. Jag står vid sidan om och är en urusel hjälp för stunden, jag har inte svar på hennes frågor och jag vet inte hur jag ska bemöta hennes livsfunderingar.

Hur ska jag kunna lova någonting man aldrig kan styra över? 

Hur ska jag kunna lova någonting jag inte har en aning om? 


Jag vägrar ljuga, men jag är rädd för hur hon ska påverkas av sanningen. Jag är livrädd att rubba hennes världsbild och tillit till människor. Jag tycker hon är för liten för att veta att världens inte bara är snäll. Jag vill inte se in i hennes besvika ögon som undrar varför inte alla är snälla. Just nu försöker jag formulera mina svar så ärliga som möjligt, men ändå anpassade för en åttaåring och samtidigt vill jag linda in det i bomull. Jag håller andan och hoppas att hennes filter filtrerar rätt och inte väcker fler frågor än nödvändigt.


Samtidigt vill jag att hon ska prata med mig, jag vill att hon ska fråga det hon undrar. Jag vill att hon ska vräka ur sig allt, utan filter. Jag vill inte att hon ska stänga några som helst känslor och tankar inom sig, jag vill vara hennes bollplank. Alla dagar, alla veckor, alla år. En av livets svåra balansgångar... 


Vad säger man till sin flicka när hon bönar och ber om att inte behöva dö redan.

Vad säger man till sin flicka när hon frågar om jag eller hennes pappa någonsin kommer döda henne.

Vad säger man till sin flicka när hon med tårar i ögonen och en klump i magen frågar om hon kommer få lära sig alla mattetal innan hon dör? 


Min älskade flicka. Du har många, många år kvar att leva, du ska inte dö redan. Jag eller din pappa kommer aldrig någonsin döda, eller skada dig. Och självklart, självklart ska du få lära dig alla mattetal innan du dör. 

Jag har sagt det tusen gånger och kommer säga det miljoner till, men det hjälper henne inte just nu. Hon är rädd för att dö på förtid och mitt hjärta blöder. 


Fan ta livet, ibland!

ANNONS

Om mig och bloggen

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Nyaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Läsvärda bloggar

Hur många läser bloggen?

Följ bloggen

Följ den nakna sanningen om mitt liv med Blogkeen
Följ den nakna sanningen om mitt liv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se