Direktlänk till inlägg 22 april 2010
Jag kommer aldrig kunna förklara för världen hur mycket dom här två personerna betyder för mig. Det finns inga ord som är tillräckligt fina, eller som beskriver tillräckligt bra vad dom här två personerna gör för mig.
Dom orkar med mig dygnet runt, dom orkar lyssna och bara finnas där för mig oavsett. Dom tvekar inte en sekund på att öppna upp sitt underbara och kärleksfulla hem. Dom har tusen miljoner kramar när tårarna bara rinner ner för mina kinder. Dom orkar höra mig älta samma sak ungefär tretusen gånger. Dom låter mig ta plats i deras hem, dom tvekar inte på att ligga med mig på sängen hur länge som helst när tårarna gör att jag tappar andan. Dom orkar ligga där med mig och bara klappa på mig, krama på mig och dom hjälper mig sätta ord känslor. Dom ser till att jag får i mig mat och dom ser till att jag sover.
Jag begriper inte hur två människor kan ha så stora hjärtan, jag förstår inte hur mycket tålamod dom har. Att deras kramar och fina ord aldrig tar slut. Jag är så glad att dom öppnar upp sina hjärtan och sitt hem för mig, oavsett om jag är glad eller ledsen. Det här är två personer jag aldrig någonsin skulle klara av att förlora. Jag skulle inte överleva utan dom. Det är verkligen två av dom finaste människorna jag känner. Även om dom själva har det tungt så tvekar dom inte på att finnas där. En dag hoppas jag att jag ge tillbaka en bråkdel av allting dom gett mig. Jag hoppas dom förstår hur otroligt glad jag är över att jag har dom här två i mitt liv. Det finns ingenting, absolut ingenting som vi inte kan prata om.
Micke & Veronika, jag älskar er väldigt mycket!
__________________________________________________
Under sista tiden har jag gått igenom en del och det finns fler som verkligen visat mig att dom älskar mig, det finns fler som orkar med mig.
Mina underbara föräldrar som inte tvekar en sekund på att göra allt dom kan. Jag är så otroligt glad och stolt över att just ni är mina föräldrar.
Sen har jag två underbara vänner - Nettan & Elisabeth som finns för mig dygnets alla timmar. Dom tvekar inte på att släppa allt sitt för en stund, när jag behöver älta och vräka ur mig allt. Min fina Beth är obeskrivlig, jag vet inte hur många timmar hon avsatt i telefon med mig sista veckorna för att jag har behövt henne.
Nettan.. Min fina Nettan, som bara lyssnar, lyssnar och lyssnar. Säger vad hon tycker och tänker och lidar inte in någonting. Jag gillar ärligheten och jag älskar att du finns där för mig.
Jag är så lyckligt lottad som har dom personerna i mitt liv. Jag vet inte hur jag skulle överleva utan er.
TACK för att jag har en given plats i era hjärtan. Tack för att ni alltid, alltid ställer upp. Det finns inga ord som förklarar hur tacksam jag är.
Jag är glad att ni älskar mig, för jag älskar er väldigt mycket.
Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...
Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...
Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt. Vem är du? Vad kommer...
Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud. Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig. Det ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 | 15 |
16 | 17 | 18 |
|||
19 | 20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|