Direktlänk till inlägg 20 februari 2011
I torsdags var vi hos läkaren som dom flesta vet och ÄNTLIGEN har vi fått ett svar! Det svider till i mitt hjärta när jag tänker på att min rara dotter har kämpat på med det här sedan i augusti, det är inte meningen att det ska vara så.. Jag blir besviken på läkarna vi träffat som knappt lyssnat på oss och som skickat hem oss med tokiga mediciner mot mask i magen när vi pratat om ett bråck och en klämd äggledare. Läkaren vi träffade sist berätta lite om ett bråcks egenskaper och det är inte bara en trevlig grej, hon sa bland annat att vi måste åka in till akuten så Saga får en akut operation för det är allt annat än bra när det gör ont tydligen och det handlar om en äggledare som kommer i kläm.
Läkaren sa att dom skulle ge oss lite förtur med tanke på hur länge vi kämpat nu och ett barn som till och från lider av sitt bråck behöver hjälp ganska omgående. Hon trodde på en tid under mars månad, jag hoppas!
Jag är glad att hon kunde ge oss ett besked men jag måste ändå få dela ut dagens ris till personalen på den här avdelningen i Uppsala, det är en ren och skär barnavdelning men dom saknade förmågan att arbeta med barn totalt. Pratar över huvudet på dom och glömmer bort att det är barnet dom undersöker.. Inte okej i min värld! Saga var inte alls öppen för andra människor när vi var där och hon sa väl ungefär att hon är urless på att gå till doktorn och försökte med att "det gör inte ont länge!"... En inte så samarbetsvillig dotter och muppiga läkare gjorde att jag var tvungen att mer eller mindre tvångshålla min dotter när dom skulle känna henne i ljumskarna och trycka på hennes blygdläppar och jag ryser i hela kroppen när jag tänker på vad jag egentligen gjorde emot henne!
Jag hoppas vi får hem kallelsen till opertationstiden i veckan, det skulle kännas enklare på något sätt. Jag är egentligen inte speciellt rädd eller orolig för själva ingreppet, även om det känns olustigt. Det som skrämmer mig till tusen just nu är att dom ska söva min fina dotter, jag avskyr tanken och jag kommer gråta floder, jag kände tårarna bränna till under ögonlocken redan när dom berättade att min Saga har ett ljumskbråck.
Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...
Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...
Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt. Vem är du? Vad kommer...
Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud. Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig. Det ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 |
19 |
20 | |||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 | 26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|