Det finns ett ställe här på jorden som är finare än något annat. En plats som ligger mig varmt om hjärtat. Den här platsen har alltid varit underbar, så fridfull och full av glädje. På den här platsen har jag alltid kunnat vara mig och blivit så sjukt älskad, jag har blivit respekterad och uppskattad - ändå tills i sommar. Någonting hände och helt plöstligt var jag inte värd någonting, på en sekund blev jag den som låg ner och någon sparkade, värre än någonsin. Jag blev sparkad på den 18 juli, jag blev så förnedrad och lurad av dig, redan på mitt eget bröllop. Om man inte är full av glädje och respekt för två människor så borde man nog stanna hemma, där man inte kan skada andra!

Och det värsta av allt, allting har hänt på mitt underbara smultronställe.

Mitt underbara smultronställe, vårt underbara landställe i Åkersberga. En plats jag älskar, en plats där jag laddar om. En plats där jag hämtar livsglädje och enegeri, med folk som älskar mig. Med folk som jag älskar!

Jag längtar efter en sommar till, med underbara människor på mitt smultronställe i Åkersberga. Jag önskar av hela mitt hjärta att vårt Åkersberga alltid kommer finnas, på något sätt.

Jag hade uppriktigt sagt ångest när vi skulle ut till landet för att fira farmors födelsedag, jag var full av så mycket känslor. Jag visste inte om jag verkligen hörde hemma där ute något mer, jag tvivlade på starkt på det, tvivlade på allt. Jag mådde verkligen inte bra den eftermiddagen, hela besöket hos min söta farmor var faktiskt jobbigt. Jag var så full med känslor och tankar som bara kokade, som bara ville välla ut.. Men det är svårt, när alla runt omkring inte skulle ha förståelse, dom skulle aldrig i hela världen tycka att någonting sånt här är okej. Jag är rädd att dom skulle stänga sig och aldrig mer öppna sig för en person, och då blir det svårt för mig att leva vidare, tillsammans med den personen.

Såhär i efterhand känns det bra att vi åkte ut, trots att jag några gånger tvekade och faktiskt tänkte stanna hemma. Men jag kunde inte svika farmor, varför ska hon bli utan ett av sina barnbarn och sitt barnbarns barn på sin födelsedag bara för att två människor inte kan uppföra sig?

Idag känns det bra att jag åkte, i dags läget uppskattar jag mitt underbara smultronställe lika mycket igen. Men jag har en sak kvar att göra - jag ska ta en promenad, stanna till på några utvalda ställen, ta ett djupt andetag och rensa tankarna.. Många tårar kommer följa med mig på min promenad, men med tårarna ska mina dåliga minnen försvinna och dom fina, roliga minnerna ska ta plats, för alltid.

 

Bloggare i farten

10 oktober 2009 07:47

Du är stark och skriver så fängslande. Hoppas att du får må bra och vara lycklig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...