Inlägg publicerade under kategorin Jag tycker, tänker & känner

Av Marlie - 12 november 2009 22:47

Nu är det känslokaos igen ! :)

 

Jag är full av allt o lite till. Jag känner mig, för första gången på riktigt, riktigt länge glad. Jag har energi och lust som jag inte haft sedan innan sommaren. Jag har mycket jag bara vill få ur mig, jag behöver nästan vårskrika, mitt i hösten.. Det är tokigt.

 

Jag har en fin familj. Jag trivs så oerhört bra med min familj, den är den bästa. Just nu är jag galet kär i min dotter och njuter av henne fult ut hela dagarna. Hon fyller mig med så mycket glädje och kärlek, hon gör mig så oerhört lycklig. Jag är så stolt över att just den här fina lilla tjejen är just min. Hon utvecklas och lär sig saker precis hela tiden. Min dotter är det absolut bästa som någonsin hänt! Och min älskade man, du är mitt allt. Du gör livet komplett.

 

Berätta ingenting för någon, det är fortfarande lite hemligt - men vi ska på visning snart. :) Det ska bli så mysigt! Jag längtar och hoppas. Innan dess ska vi förhoppninsvis hinna med ett besök hos banken.

 

Idag fick vi besök, av Jimmy & Pauline. En jätte god tjej, jag är riktigt glad för Jimmys skull. Hon verkar bra.. Jag tror på det här :)

 

JAG LÄNGTAR, så grymt mycket. Men snart, väldigt snart händer det. Jag känner det på mig.

 

Maria, märker du? Det händer, det händer även för oss. Ibland blir man positivt överraskad. Nu vänder det, nu är det vår tur. :)

 


Av Marlie - 10 november 2009 09:50

När jag slår på datorn på morgonen brukar jag gå igenom alla bloggar jag läser för att se om någon uppdaterat och idag hittade en inlägg, med stor betydelse och mycket mening. Jag blev genast inspirerad och kände att det faktiskt är viktigt att hjälpa andra, det känns bra i magen att låta Saga få hjälpa andra barn att få det där lilla extra i livet som hon tycker om.

 

Vi ska skicka ett julpaket till fattiga familjer genom Hoppets Stjärna.


Innan jag hämtar Saga idag ska jag åka förbi Ica och fråga efter en banankartong, som hela famljen Hallberg sedan ska hjälpas åt med att fylla. Fylla med allt möjligt nödvändigt - mat, leksaker, kläder, hygienartiklar. Det kommer bara vara fantasin som sätter gränser. Tänkte även att vi ska på ÖB och leksaksaffären för att köpa några leksaker och lite pysselgrejer och slå in, vilka barn blir inte glada över julklappar?

 

I eftermiddag ska jag förklara för Saga vad vi ska göra. Det lutar åt att vi kommer göra det tillsammans med mamma, Wilma & Emil.

 

Det krävs så lite från oss för att göra andra glada!

Av Marlie - 4 november 2009 22:11

Egentligen är det konstigt hur mycket man kan känna för någon. Hur fin en människa kan vara. Hur mycket en människa kan betyda för en. Alla har sin människa, sin speciella och mest älskade. Alla har en människa som gör en hel.

 

Jag har min. Min andra hälft. Min älskling. Min bästa vän. Min finaste. Min kärlek. Min underbara.

 

Jag har aldrig älskat så mycket, jag har aldrig varit så kär, jag har aldrig uppskattat en annan människa såhär mycket. Det är näst intill omöjligt att beskriva mina känslor och min kärlek för dig älskling. Ingenting är så fint som det vi har. Jag kommer aldrig någonsin glömma första gången vi träffades, jag kommer heller aldrig glömma vår första kyss. Jag minns allt som igår och det rusar i hela kroppen av lycka. Mitt liv innan dig hade inte samma innehåll som ett liv med dig, när vi blev ett kände jag mig riktigt hel, komplett för första gången. Det var du, älskling som behövdes i mitt liv. Som behövs i mitt liv, idag och alltid!

 

Du gör mig lycklig. Jag älskar dig, Mattias.

Av Marlie - 4 november 2009 14:15

Jag vet faktiskt inte i vilken ända jag ska börja, jag är bara så förbannat trött på att skitsnack som är. Jag blir uppriktigt sagt förbannad och ledsen. Jag ORKAR INTE med dom här människorna längre. Det finns ingenting kvar och kommer aldrig, någonsin finnas någonting mer heller. Så är det bara!


Egentligen vill jag bara trycka ner skiter i halsen på er, banka in en smula vett i skallen på er och få er att förstå - men det är totalt meningslöst. Det är som att prata med en vägg. Ingenting går fram, absolut ingenting. Så helt ärligt - jag bryr mig inte längre. Jag behöver inte förklara mig för någon mer i hela världen, jag vet exakt hur jag lever, har levt och kommer leva.. Folk får väl tycka vad dom vill, men hade dom lyssnat på båda öronen hade dom insett att deras skeva uppfattning är så fel den bara kan bli.


Det som är mest skrattretande är att allting handlar om vuxna människor, det kan man inte tro. Ibland känns det som man är krav i högstadiet. Herregud..


Av Marlie - 4 november 2009 13:28

Ibland önskar jag att allting hade hänt två-tre dagar senare. Allting hade haft en helt annan innebörd. Jag hade inte alls haft lika många frågor, allting hade varit så bra då. Om du hade satt ner fotan innan, om du hade lagt dina kort på bordet och berättat för världen var du kände och hur dina val för framtiden såg ut. Jag önskar att dina känslor hade nått ut, innan. Jag hade gillat det, jag hade tyckt saker var lättare om någon visste var du stod. Om någon hade blivit snuvad, på allt.


Jag älskar tanken, jag njuter fullt ut. Det hade varit så perfekt.



Av Marlie - 1 november 2009 08:51

Handen på hjärtat - jag känner mig sjukt irriterad och less på några människor som egentligen stått oss ganska nära, men nu sista dagarna har det hänt och sagts saker som bara får det att räcka. Jag har stängt av, ni finns verkligen inte vårt liv längre. Jag skiter fullständigt i er och hur ni har det. Tycker bara allt blivit för mycket, för omoget och för respektlöst. Det är egentligen fullkomligt patetiskt och alldeles sjukt att det hamnat på den här nivån.

Av Marlie - 30 oktober 2009 09:02

Vuxenvärlden är grym och hård, det är en värld våra små älskade barn inte ska behöva handskas med än. Jag blir arg och ledsen när vuxna handlar på ett sätt så att små oskyldiga barn hamnar i kläm. Jag blir ledsen när någon trampar min dotter på tårna och struntar fullständigt i henne. Jag kräver absolut INTE att någon annan än jag och hennes pappa ska ta hand om henne, älska henne och vara rädd om henne. Det är vår uppgift att skydda henne från det dumma, och det gör vi nu, så gott det går. Men som mamma blir man ändå ledsen och besviken på människor som gör såhär.


Vi pratar och förklarar för henne vad som händer och sker, och jag är stolt över hur bra hon tar saker. Hon är duktig och stor.


Saga saknar..

Av Marlie - 29 oktober 2009 16:36

Fick ett telefonsamtal idag, av en nära vän till mig. Ett stort telefonsamtal, innehållet i samtalet har ändrat innebörden i den här personens liv. Det bara small till och den här personen får väga för- och nackdelar med allt.

Jag finns här för att lyssna och hjälpa den här personen få rätsida på den här stora saken. Jag är imponerad över hur stor personen är, hur vettiga och genomtänkta tankar och funderingar personen har. Det nästan tårar sig lite grann i ögat.

 

Jag är stolt och tänker på dig hela tiden.

 

<3

Om mig och bloggen

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016
>>>

Nyaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Läsvärda bloggar

Hur många läser bloggen?


Skapa flashcards